freitag!

Jag fattar ingenting, varför döper man en dag till frei och sedan bara, näh vi kör en alldag på den. Som att bjuda på saker som inte finns. - Ta för dig du i köket, ta vad du vill ha. Så finns det ingenting. Salt och peppar? Basvaror, vafan. Gör fog för dit namn, dag!
Tulpanens dag är ju tydligen fredag den 15e januari, men det får man ju vänta på. Kan inte tänka så långt fram i tiden, måste ha delmål.
Fredag kommer efter torsdag och före lördag. Naturligtvis. Men vad ska man göra åt det då? Man kan ju inte gärna ändra på ordningen. Byta plats på dagarna hur som helst, vilken tragedi. Alla som jobbat hela veckan och tänker - aah fan vad nice, nu blir det fredag efter torsdag och sedan - nej du, nu kör vi måndag på den. Fredag bytt mot måndag och veckan börjar om, måndagsångesten all over.



Jag känner pojkarna

opreraoperaopera

Debuterar kvällsjobbare idag, så jag är en fri människa fram till tre. Varghatare möter vargälskare, vilket inte får missas. Debatten börjar sju så jag är antagligen inte färdig före tolv i natt. Meeen, näst sista veckan nu, sen är både oändligt antal dagsjobb och kvällsjobb i singular över. Börjar känna mig som han Markus i Robinsson som låg och runkade i hängmattan hela dagarna. Med skillnaden att jag inte ligger i en hängmatta och runkar.
Jag tar föresten tillbaka att jag skulle vara någon form av fri människa fram till tre. Blommor ska vattnas. Så om det räknas som låst tar jag tillbaka mitt tidigare yttrande om frihet, annars nej. Men inte vattna orkidéerna. inteinteinteinte



Vi drog till Vaxholm. Personal svettades, båt var bra och katterna hade egna pengar!

Katla

Allt började med en oskyldig snoozning. Först var det 14:00, en vecka senare var 22:00 lika med uppe med tuppen. Uppe med tuppen trampar jag mitt eget vin. Det är mellan mina taniga tår druvorna sprängs. Jag måste få citera en granne som sa: Hur kan du vara så lugn och så fin, och så vänder du på dygnet? Tack. Vindruvor vindruvor..

Me myself and I

Jag var i till Dalhalla och träffade med min kära tvillingbror som mamma vägrar erkänna existerar. Jovisst, igår hade vi vårt första möte och nog kände jag den extrema spirituella kontakten. Plus att jag då och då var tvungen att skaka på huvudet eftersom jag fick för mig att han var jag, jag var han och att han och jag var samma person. Och kanske att vi ÄR samma person, vad vet jag, finns ju ingen skillnad.







Förlorade broder, jag välkomnar dig åter. Låt oss traska som syskon genom Dalhallas skogar.

Prästens kråka

Det är inte ofta jag vaknar på morgonen och känner att, jäklar idag ska jag klä mig fint och se sådär fresh ut. Men idag var en sådan dag. Ren och fin, stylad och sådär wow-snygg så folk vänder sig om och tappar frukt på gatan. Glider in på jobbet, supersnygg och med ett självförtroendet högt över medel, redo att visa upp min bästa sida för alla i min väg. Men.. Naturligtvis. Inte en enda människa på kontoret att visa upp mig för, och inte nog med det. Jag har tydligen en innomhusdag, första på fyra veckor. Ska klippa ihop redan inhämtat material och inte intervjua en endaste jäkel. Ooooch, inte nog med det. Jag blir ivrig och häller kaffe över hela mig. oooooooooch, inte nog med det. Jag insåg just att jag räknat ner en vecka för lite. Det är sju veckor kvar med jobb tills return to Kalmar och inte sex. Fick för mig att jag skulle jobba tio och inte elva veckor. Nåväääl..

Sjöjobb och jävla jycke

Det blir liksom lite pinsamt när man i strumpor måste springa efter hund som blivit galen och vill käka svarta katter. Särskilt pinsamt blir det när grannen med sin blonda lilla dotter står på gatan och tittar på. - Pappa vad är det som händer? kläcker blondie ur sig och jag ville bita mig själv väldigt hårt i armen. Mig själv och valpen. Nu sitter katten i ett träd och gråter.
Innan valpen valde att vilja käka katt hade jag en riktigt schyst dag på jobbet. Fick åka båt ut till en ö på Runn där 80 kids hänger hela dagarna. Kollo kallas det. Roliga ungar och roliga bilder. Dagen avslutades dock med kommunpolitiker, men det gick rätt smärtfritt det med. Bättre dag än igår då jag och ms praktikant var i Orsa och filmade leoparder utan leoparder.

Arbeit schmarbeit

Igår var premiären på arebeit schmarbeit och idag fick jag betald dramaturgi-kurs hela dagen. Superlyxigt. Sedan har jag även upptäckt att jag delar rum med en räka.

Dyraste resan

Bröstling hyrde bil, jag blev lite ivrig bakom ratten och resan från Kalmar till Hedemora blev dyrast någonsin. Lyckan var antagligen tvungen att jämna ut sig lite efter underbara blandband, en galen-lunch hos Samuelssons och kossor med söner åt höger och vänster. Polisen var mallig och jag var matt. Jag utbrast ett befogat åååh jääävlar och tittade med apögon på polisen när siffra efter siffra trädde fram från snut-penna till bot. 2400 spänn. Plus 600 för själva resandet. Jag ska trycka upp kopior att sätta på kylskåpet så jag kommer ihåg att inte hetsa i trafiken mer. Sjukt lugn ska jag vara. Trycka stress-Paul en stund och tänka på växtlighet och andra avslappnande mysigheter. Men fram kom jag i alla fall och precis som förväntat tömdes jag direkt vid ankomst på fem dl blod bara på vägen från bilen till dörren. Myggorna borde tagga ner. Eller dö. Helst dö. Så som trollkarlen i Sagan om ringen, fast utan att överleva. Enough.

Tömmer kinderna och drar norrut

Det är nu när allt ska packas ner i lådor och flyttas ut som jag märker vilken äcklig liten hamster jag har blivit. Min oförmåga att ta farväl av sådant som egentligen borde tryckas ner i toaletten blir så tydlig nu när inte ens flyttlådorna får plats i lägenheten. 17 kilo kläder och skor ska jag lämna till erikshjälpen idag. Det är som att ha en hel liten pojke i säcken. Jag ska tänka att det är en riktig pojke när jag lämnar över 17 kilos-påsen till eriks-damen. En rödhårig liten kis med knickers och snedbena, hög på socker och skrapsår på knät.

Efter att jag lämnat över pojken ska jag köpa en trisslott och tjäna lite cash. Så förutom ansträngande packning/rensning och tunga tunga avsked kommer den här onsdagen förhoppningsvis bli rätt nice. I morgon tar vi bilen härifrån och allt blir upp och ned. Linköping 1:a, Hedemora 2:a och sedan Lofsdalen ensam för Bröstling. Fort ska det gå. Sedan jobb, jobb, gnäll, fitta, kuk, balle. Eller: bra, bra, richie rich, tio veckor, dodelido, tillbaka i Kalmar.

Hursomhelst så ska jag klämma en stund på stress-Paul nu, det blir fint.