Katla

Allt började med en oskyldig snoozning. Först var det 14:00, en vecka senare var 22:00 lika med uppe med tuppen. Uppe med tuppen trampar jag mitt eget vin. Det är mellan mina taniga tår druvorna sprängs. Jag måste få citera en granne som sa: Hur kan du vara så lugn och så fin, och så vänder du på dygnet? Tack. Vindruvor vindruvor..

Me myself and I

Jag var i till Dalhalla och träffade med min kära tvillingbror som mamma vägrar erkänna existerar. Jovisst, igår hade vi vårt första möte och nog kände jag den extrema spirituella kontakten. Plus att jag då och då var tvungen att skaka på huvudet eftersom jag fick för mig att han var jag, jag var han och att han och jag var samma person. Och kanske att vi ÄR samma person, vad vet jag, finns ju ingen skillnad.







Förlorade broder, jag välkomnar dig åter. Låt oss traska som syskon genom Dalhallas skogar.

Prästens kråka

Det är inte ofta jag vaknar på morgonen och känner att, jäklar idag ska jag klä mig fint och se sådär fresh ut. Men idag var en sådan dag. Ren och fin, stylad och sådär wow-snygg så folk vänder sig om och tappar frukt på gatan. Glider in på jobbet, supersnygg och med ett självförtroendet högt över medel, redo att visa upp min bästa sida för alla i min väg. Men.. Naturligtvis. Inte en enda människa på kontoret att visa upp mig för, och inte nog med det. Jag har tydligen en innomhusdag, första på fyra veckor. Ska klippa ihop redan inhämtat material och inte intervjua en endaste jäkel. Ooooch, inte nog med det. Jag blir ivrig och häller kaffe över hela mig. oooooooooch, inte nog med det. Jag insåg just att jag räknat ner en vecka för lite. Det är sju veckor kvar med jobb tills return to Kalmar och inte sex. Fick för mig att jag skulle jobba tio och inte elva veckor. Nåväääl..